Min mage är helt full, jag ser helt förskräcklig ut och får panik när jag ser mig själv utan kläder (eller med också för den delen). "Hej, jag får daglig vård på en anorexiklinik, men är tjock. Jag ska tydligen även ha det också, men är tjock." Härligt. Jag mår konstant illa, och blir så himla trött av alla måltider och det som blir pågrund av dem. Och det har gått två dagar. Två. Det känns som en evighet.
Min blogg är ett sätt för mig att kunna ventilera och skriva av mig om tankar och känslor. Jag är född -95, och har haft ätstörningsproblematik sedan årskurs sju samt stor problematik kring ångest. 2014 började jag min första behandling för anorexia. Jag skriver mest för min egen skull, och går inte igenom texterna som publiceras - de är vad de är i oarbetad form :)
Om du själv har "problem"
Jag vet hur svårt det är att leva med detta. När varje tanke som kämpat sig upp som säger att kanske, kanske har jag ett problem snabbt slits bort och bagatelliseras är det nästintill omöjligt att tänka klart. När en mur är rest mellan dig och dina klara tankar, och du är fast på andra sidan, tätt inlindad med anorexian finns det knappt någon möjlighet att se hur det faktiskt är. Så om du någon gång får tillgång till dina klara tankar - bestäm dig, vik dig inte och sök hjälp! Om du inte har något problem är ingen skada skedd, eller hur?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar