Om du själv har "problem"

Jag vet hur svårt det är att leva med detta. När varje tanke som kämpat sig upp som säger att kanske, kanske har jag ett problem snabbt slits bort och bagatelliseras är det nästintill omöjligt att tänka klart. När en mur är rest mellan dig och dina klara tankar, och du är fast på andra sidan, tätt inlindad med anorexian finns det knappt någon möjlighet att se hur det faktiskt är. Så om du någon gång får tillgång till dina klara tankar - bestäm dig, vik dig inte och sök hjälp! Om du inte har något problem är ingen skada skedd, eller hur?

lördag 21 juni 2014

Dag 12 - Down in the dumps

Idag har jag verkligen haft en må-dåligt-dag. Segt, och ganska opassande. Det känns som om hela jag är helt uppsvälld och tjock, och ja. Usch. Mår illa och har ont i magen. Vill inte äta!

Jag lyckades äta nästan hela frukosten, men fick ta mackan till fruktmålet. Det målet lyckades jag bara äta halva frukten, men inte mackan. Av lunchen fick jag en lite mindre portion sa mamma, men det gick ändå inte, men jag åt iallafall 2/4 eller 2/3. Något mellanting. 

Innan tiomålet (som nu blev elvamålet) badade och fixade jag en av valparna som är såld till en uppfödare och utställningsintresserad i Tyskland. Jag hoppas verkligen att Katniss, som hon ska kallas, håller sig fin och inte blir för stor. Just nu är hon superfin iallafall, så jag hoppas det blir bra.

Innan lunchen gick jag och mamma promenad med hundarna. Riktigt tråkigt väder måste jag säga! Därefter var det somsagt lunch, sedan var jag tvungen att sitta och vara inne i mig själv, duscha, baka efterrätten, äta mellis och rensa jordgubbar.

Nu har vi åkt iväg till ett nyårsfirande med nära vänner. Jag har ju valt att följa med, men det känns lite jobbigt med alla människor, och att äta. Och all mat! Får sitta i ett hörn med de närmsta vännerna som vet, och min familj. 

Nu i efterhand kan jag berätta att det gick över förväntan. Det kan väl ha att göra med att jag hade mycket tid på mig, och att jag tog en ägghalva istället för potatis. Det lär inte uppskattas meen nu är det så. Jag åt det iallafall.

Det var dock lite jobbigt med så mycket mat ö.v.e.r.a.l.l.t! Men som sagt, hade ändå rätt trevligt. När vi åkte hem började jag känna av paniken, och det kändes som om jag skulle på ett anfall, men det kom inte, tack och lov. Jag hade svårt att somna; jag känner mig ofta rastlös när jag ska sova, så då börjar jag hålla på med mobilen eller något, eller så sommar jag bara inte. Oftast är det båda delarna. Så igår somnade jag väl runt tjugo i tre-tre. Men det kunde varit värre!

Hoppas alla hade en trevlig midsommar!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar