Om du själv har "problem"

Jag vet hur svårt det är att leva med detta. När varje tanke som kämpat sig upp som säger att kanske, kanske har jag ett problem snabbt slits bort och bagatelliseras är det nästintill omöjligt att tänka klart. När en mur är rest mellan dig och dina klara tankar, och du är fast på andra sidan, tätt inlindad med anorexian finns det knappt någon möjlighet att se hur det faktiskt är. Så om du någon gång får tillgång till dina klara tankar - bestäm dig, vik dig inte och sök hjälp! Om du inte har något problem är ingen skada skedd, eller hur?

onsdag 23 juli 2014

Konstant trötthet

Jag kan inte minnas när min sömn senast fungerade som man kan tycka att den skulle. Jag har egentligen alltid varit väldigt duktig på att gå och lägga mig i tid, så det har inte varit en del av problemet förrän nu. Det som har varit är att jag inte somnat, och har legat vaken i några timmar, och det här kommer oftast i perioder. Förutom det kan jag ha så att jag vaknar flera nätter i sträck, från en och uppemot fem-sex gånger per natt/sömntillfälle. Jag är dessutom en sådan person som sällan sover längre än till nio, och kan ofta gå upp 7-8 oavsett om jag gått och lagt mig vid 24 eller 3. 

Ett annat problem med min sömn har varit mardrömmar. Flera mardrömmar per natt, varje natt, flera veckor i rad. Mardrömmarna är läskigt verkliga, och de har många gånger avbrutit min sömn, och tillslut har jag inte velat gå och lägga mig för att jag inte orkat med mardrömmarna. 

Just nu drömmer jag faktiskt inte jättemycket mardrömmar, men jag blir rastlös på något sätt, och därför är det svårt att gå och lägga mig. Det blir ofta att jag lägger mig mellan elva och halv ett. Några gånger under min behandling har jag kommit i säng tio, men det är inte många gånger. Och eftersom att jag senast ska äta frukost nio så har jag, de få gånger jag inte vaknat tidigare, behövt gå upp halv nio (vilket inte är tidigt). Annars går jag upp mellan 6-8. 

Eftersom att mina dagar minst sagt är påfrestande, och eftersom att min medicin gör mig extra trött (efter lunch är det helt extremt, jag får verkligen kämpa för att inte somna. Varje dag, vilket börjar bli ganska så tröttsamt), så är jag totalmos vissa dagar. Och som sagt, det är helt galet efter lunch, speciellt på sjukhuset. Men jag är glad för att jag inte är totalzombie hela tiden, tröttheten går även den i perioder. Just nu är jag inne i en sådan, och det är riktigt segt! 

Summa summarum; jag är jättetrött! Och jag börjar tröttna rejält på den här envisa tröttheten som inte riktigt vill försvinna. Vissa dagar är dock bättre, så det är vi glada för iaf! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar