Studera med ett monster

Inlägg från 30/7 2014

Trots att det har varit dåligt väder i flera dagar så är det en ganska fin morgon. Jag och mamma sitter i bilen, påväg. Solen skiner, men luften är kall och frisk. Jag sitter tyst när mamma plötsligt säger "jag förstår inte hur du har orkat och klarat av att plugga så hårt och få så bra betyg när du har haft det såhär". Hon kramar min hand och tystnar. Och jag svarar så som det är. Att det bara var så det var, att jag var tvungen att få bra betyg, att det aldrig fanns något annat val.

En orsak till att jag kunnat få "höga" betyg är för att jag alltid har haft bra framförhållning när det gäller skola och uppgifter. Jag gör saker direkt, eftersom att jag blir så stressad annars (vilket jag iof har blivit ändå, men kanske inte lika mycket). Jag vill kunna lägga mycket tid på uppgiften, kunna läsa igenom och ändra, eller ha mycket tid att läsa in till ett prov. Oavsett vad jag känner, hur jag har mått eller vad jag har velat så kör jag över mig själv. Jag har inte valt kurser eller pluggtid utifrån vad jag vill, utan vad som är bra att ha. Och ibland kan jag inse att det är lite av ett slags självplågeri, och det är egentligen inte hållbart. Hade det varit en annan människa som tvingat mig att leva sådär hade jag packat och dragit. Men faktum är att, tyvärr, det är så det ser ut idag. Och jag är nog långt, långt ifrån att vara ensam om detta, även om vänner och andra runt omkring mig ofta kommenterar att jag är så disciplinerad, bra på att ta tag i saker direkt och ha framförhållning. Det är både positiva och negativa egenskaper. Jag får saker gjorda, på bekostnad av mig själv. På bekostnad av min lycka och mitt välmående. 

Jag har varit en slavdrivare, och jag har varit en slav under mig själv så länge. När jag mått dåligt har jag drivit mig att plugga mer, städa mer, vara tillags och förminska mig själv. Det är så jag har gjort. För jag har aldrig kommit undan mig själv.