Om du själv har "problem"

Jag vet hur svårt det är att leva med detta. När varje tanke som kämpat sig upp som säger att kanske, kanske har jag ett problem snabbt slits bort och bagatelliseras är det nästintill omöjligt att tänka klart. När en mur är rest mellan dig och dina klara tankar, och du är fast på andra sidan, tätt inlindad med anorexian finns det knappt någon möjlighet att se hur det faktiskt är. Så om du någon gång får tillgång till dina klara tankar - bestäm dig, vik dig inte och sök hjälp! Om du inte har något problem är ingen skada skedd, eller hur?

tisdag 14 mars 2017

Att värdera hälsan

Att värdera hälsan. Det är det där man gör när man insett att hälsan är det viktigaste man har.
Att vara sjuk och inte orka är verkligen helt, totalt MEGA värdelöst. Det är läskigt, obehagligt och ibland fruktansvärt. Det är svårt, och otroligt svårt att behöva ändra så mycket på sitt liv.

Att inte ha hälsan är..
Att känna av hjärtat så mycket att man undrar om man kommer vakna imorgon.
Att knappt orka gå, resa sig upp, hålla sig upprätt.
Att svimma.
Att tro att man ska dö.
Att svischa fram i en ambulans.
Att vara på sjukhus.
Att hamna på sjukhus utomlands.
Att kroppen inte kan stå emot vanliga förkylningar,
så du måste åka in och ligga med andningshjälp i timmar.
Att du gång efter annan blir sjuk så du måste in
och hålla koll på hjärta och andning.
Att bli väckt var & varannan timme, långt hemifrån,
för att sköterskor måste se till dina värden.
Att ligga i mörkret i en sjukhussäng och bara vilja hem och må bra.
Att vara sjuk 90% av tiden.
Att missa livet för att du är sjuk.
Att veta hur det känns att verkligen tro att
du kommer dö.

Att få panikattacker när det som minst passar.
Att få panikattacker överhuvudtaget.
Att ha ångest varje dag.
Att hyperventilera tills du nästan svimmar.
Att spänna dig så mycket att du tillslut
inte kan röra dig.
Att ligga på toalettgolv för att du håller på att svimma.
Att sitta på toaletter, hyperventilera och försöka få
paniken att lägga sig.
Att må så dåligt att det känns som ett avgrundshål.
Att må så dåligt att det känns som om du ska dö.
Att inte kunna andas.
Att behöva lägga dig ned på stället för att du kommer svimma annars.

Att bli sjuk om du slarvat med maten en dag.
Att kräkas om du slarvar med maten.
Att få svimmningsattacker, känna dig enormt konstigt,
bli kall eller varm eller inte känna temperatur alls, för att du
slarvat med maten. En dag. Bara lite slarv.
Att när det äntligen släpper skakar du som en tok.
Att alla ser.

Att bli utbränd, och faktiskt leva i det.
Att inse hur lång tid det tar att komma tillbaka.
Att hantera hur mycket man faktiskt misslyckas med,
hur mycket man glömmer, hur mycket man inte
kan finna ork till.
Att inte kunna tvinga sig att göra saker längre.
Att få panik om du försöker tvinga dig, när det är det
du alltid kunnat göra - "bara göra".
Att inse att man måste ändra på så otroligt mycket i sitt liv;
sin livsstil, sitt tankesätt, sin syn på livet.
Att inse att du inte kan göra vissa saker, om du vill hålla
dig frisk. Saker som du kunnat göra, saker som du
tycker att du borde kunna göra, saker som andra kan göra.
Saker som du inte kan göra längre.

Att behöva ändra sitt liv.
Omprioritera. Jobba med sig själv.
Gå igenom allt du inte vill gå igenom.
Vara stark när du inte kan eller orkar, men måste.
Att kunna vara svag.
Fundera över om du misskött dig så mycket att du kommer dö i förtid.
Vad för sjukdomar du kommer få?
Leva med alla sjukdomar du redan får.
Hantera allt som händer, inte ge upp, och bara fortsätta
kämpa.

Att inte visa.
Att aldrig visa.
Att bli tvingad att visa.
Att inte kunna dölja allt du vill.
Men samtidigt dölja.

Att veta hur det känns att tro att man ska dö.
Det säger egentligen det mesta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar